I stort sett alla svenskar använder internet: hela 94% och nästan alla använder det dagligen. Det är nästan uteslutande de äldsta i vårt samhälle som tillhör de 6% som inte är internetanvändare. Detta enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet för 2022. Samma rapport berättar även om hur många begränsar sitt internetanvändande p g a otrygghet och för att skydda sin integritet.
“Internet är som ett vykort, allt du skriver läses av brevbäraren, killen som kör postbilen, och deras kompisar.” /Man, 55 år
Den vanligaste orsaken till att man begränsar sin internetanvändning är att man vill skydda sin integritet på nätet, exempelvis genom att undvika olika sociala medier eller begränsa vilka funktioner olika appar kan använda. Den näst vanligaste orsaken är att man känner otrygghet för att bli lurad eller bedragen på nätet. På tredje plats hamnar svårigheter med det tekniska som att förstå terminologin och kunna hantera olika nättjänster. Det förstnämnda gäller för de yngre och det sistnämnda för de äldsta användarna. Det är även skillnad mellan män och kvinnor. Män begränsar i större utsträckning sitt användande av sociala medier av integritetsskäl, samt nekar i större del cookies än vad kvinnor gör.
En tredjedel av internetanvändarna svarar att de tänker på de digitala spår de lämnar efter sig. Majoriteten; två tredjedelar, svarar att de inte brukar tänka på en information som finns om dem på nätet eller vilka digitala spår de lämnar efter sig. Tankegångarna mellan yngre och äldre internetanvändare skiljer sig dock åt i flera perspektiv. Många unga funderar på om deras spår kan påverka bilden av dem hos andra, i synnerhet potentiella arbetsgivare. De reflekterar mer över vad de lägger ut, kan känna ånger över vad de lagt ut tidigare och självcensurerar sig oftare än äldre. Det finns också en mer utbredd rädsla hos många unga för att andra ska kunna se vad de gör och var de är.
“Jag försöker inte använda Google och Facebook så mycket. Tyvärr är vissa kontakter endast nåbara via dessa appar. Google vet redan det mesta om mig, så jag försöker vara så ointressant som möjligt.” /Man, 26 år
“Jag försöker att inte lägga ut bilder och information på nätet, delar i stället i slutna grupper i whatsup. Mamma taggar mig ibland på Facebook. Annars tittar jag mest på andra, typ TikTok, Insta.” /Kvinna, 17 år
Stor irritation över att bli ”förföljd” av annonser
En aspekt som de flesta internetanvändare i alla åldrar verkar reflektera över är riktad reklam och annonser på nätet. Upplevelsen är att så fort man googlar på något, pratar om det eller “till och med tänker på något” så ser man inom kort reklam för det. Hos många finns en sjudande irritation, ilska och rädsla över “att bli utnyttjad av storföretag som säljer personliga uppgifter vidare till kommersiella och politiska krafter”. Detta beskrivs bland annat som “irriterande”, “störande”, “tjatigt”, “otryggt”, “olustigt”, “obehagligt”, “skrämmande”, “integritetskränkande” och “spionage”.
Denna ilska riktas också mot politiker och myndigheter som inte gör något åt saken. De betraktas av vissa som inkompetenta, försumliga eller som “boomers”, alltså en äldre person som av yngre generationer betraktas som bakåtsträvande och omsprungen.
Utfasningen av cookies kommer att underlätta för användarna
Problemet med att bli "förföljd" av annonser kommer succesivt att minska i och med att kakor/cookies fasas ut. I webläsare som Safari och Firefox är tredjepartskakan redan död. Jätten Google Chrome hänger kvar, men har preliminärt skjutit utfasningen till 2024.
Detta gör att förstapartsdata kommer därför att bli betydligt viktigare för publicisterna, vilket innebär att vi i framtiden måste logga in på websiter i större utsträckning än nu, för att ta del av informationen. Kontextuell annonsering kommer också bli allt mer viktig, det vill säga att annonsen syns i relevanta sammanhang. Detta gör att målgruppsanalys och s.k. ”klassisk” medieplanering blir viktigare för annonsörerna.
En kort summering av cookies:
En kaka, eller cookie, är en liten textfil med data som lagras på din dator och bidrar till att identifiera din webbläsare nästa gång du besöker samma sajt. En kaka gör till exempel att en läsare kan fortsätta vara inloggad när hen surfar runt.
Förstapartskaka: samlar in och skickar data om ditt surfbeteende till den som äger den webbplats du besöker.
Tredjepartskaka: En tredjepartscookie skickas till en tredje part, till exempel Facebook eller ett företag som vill veta hur du surfar vidare från en annons. Det är tredjepartscookies som gör att du ser annonser på nätet med de gympaskor du kollade på i förra veckan. Tredjepartskakan används bland annat för att kunna leverera relevanta annonsplaceringar för annonsörer. För att få en bild av hur omfattande den här typen av annonsköp är kan vi berätta att den programmatiska handeln med digitala annonser i Sverige omsatte 2,6 miljarder kronor 2019, enligt Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM). Dagens programmatiska annonser bygger på flera system där data skickas och verifieras med stöd av tredjepartscookies. Vidare spelar tredjepartskakan även en viktig roll för att kunna mäta kampanjer som går över flera olika sajter. Men allt det ska alltså förändras.
(Källa: IAB Sverige)
Vill du veta mer om svenskarnas medieanvändning, cookies eller klassisk medieplanering kontakta oss på LikeHouse.