top of page

Har oron påverkat vårt beteende?


Hur oroliga är vi svenskar inför framtiden och hur har det påverkat vårt beteende? Mediehuset Schibsted har nyligen (i september och december 2022) gjort en omfattande undersökning om just detta. Mest oroliga är vi över lågkonjunkturen, tätt följd av kriget i Ukraina. Även klimatkrisen oroar många. Högre boräntor samt elpriser präglar även människors vardag och oron för privatekonomin har ökat.

43% uppger

43% uppger att de är oroliga för sin privatekonomi framåt. Mest oroliga är yngre personer under 34 år och minst oroliga är äldre personer över 55 år. De äldre har haft mer tid på sig att bygga upp en stabilitet i sin ekonomi än de yngre. De har heller inte samma behov av att dra ner på sina utgifter i samma utsträckning som de yngre.


Oron präglar även hur vi beter oss. Mer än hälften anger att de är mer eftertänksamma och planerar mer noggrant sina inköp nu. 54% av alla uppger att oron påverkar hur man planerar och fattar beslut. Som exempel:

”Jag jämför priser mera nu”

”Avstår från det som inte är absolut nödvändigt”

”Försöker spara till buffert”

”Köper på medlemsrabatter”


Hela 66% av de tillfrågade i undersökningen anger att de kommer att göra färre inköp och konsumera mindre framöver jämfört med nu. För barnfamiljer är siffran 75%.


När nu så många planerar att dra ner på sina inköp – vad är det man tänker dra ner på alternativt avstå från? Främst är det resor, eller andra dyrare köp som t ex bilar eller båtar, som man planerar att avstå från. Man avstår även från större inköp till hemmet och större renoveringar. Många försöker även dra ner på bilresandet och elkonsumtionen. Över 70% av boende på landsbygden tänker dra ner sin elkonsumtion. Dessa är även mer benägna att byta elbolag än boende i storstad. Nära hälften av alla som planerar att köpa ny bil planerar att köpa elbil. Däremot är varken storstadsbor eller boende på landsbygden benägna att byta bank trots ränteläget.


Vi ser även skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor är mer benägna att dra ner elkonsumtionen än män samt även vad gäller bränsle. T ex att ta initiativ till mer fossilfritt resande.


Även synen på och beteende kring matinköp har förändrats. Fler söker extrapriser. Dock finns det även här en skillnad i åsikt mellan män och kvinnor. Män anger i högre utsträckning att kvalitet är viktigt vid matinköp, medan kvinnor mer ser till pris. Intressant att notera är att det finns en diskrepans mellan vad som faktiskt påverkade konsumenternas val vid deras senaste köp och vad de själva tror kommer att påverka deras val vid nästa köp. Mönstret vi ser är att konsumenter tenderar att överskatta betydelsen av kvalitet och i motsats underskatta prisets betydelse, och diskrepansen är störst bland män. Med rådande ekonomiska läge kommer prisets betydelse att befästas ännu mer.


Hur påverkar detta mig som annonsör?

Vi kan konstatera att när det blir sämre tider för konsumenterna så är det goda tider för annonsörer att hitta nya konsumenter. Det vi kan lära oss av Schibsteds båda undersökningar är:

  1. Kvinnor tar större ansvar för privatekonomin.

  2. Kvinnor är mer benägna att förändra beteende som gynnar plånbok och miljö.

  3. De äldre har mindre oro för sin ekonomi och därmed mindre anledning att ändra sin konsumtion.

  4. Män lever i en ”utopi” där allt skall vara som förut och att kvalitet kommer före pris.

Så vill du driva tillväxt; fokusera mer på kvinnor samt de över 55 år om du har konjunkturkänsliga produkter och tjänster.


Vill du veta mer om undersökningarna kontakta oss på LikeHouse.

コメント


bottom of page