Den 9 juni är det EU-val i Sverige. Men har EU-valet någon egentlig betydelse för det som sker i Europa, som digitala plattformar och AI, och kan man påverka de beslut som tas?
I EU-valet röstar vi fram de 21 svenska ledamöter som skall representera oss i Europaparlamentet – EU’s enda organ som väljs direkt av medborgarna. Dessa ledamöter kan få stor betydelse, eftersom det inte bara handlar om antalet röster i varje fråga. Som ledamot i Europaparlamentet ska man dels diskutera de politiska förslagen inom sin politiska grupp, men man kan även få särskilda uppdrag inom parlamentet. Till exempel kan man ansvara för ett utskott eller vara huvudförhandlare kring ett visst lagförslag. På så vis kan en enskild ledamot få relativt mycket inflytande i vissa frågor.
Så EU-valet är viktigt. Europaparlamentet påverkar vilka lagar och regler som skall gälla i alla medlemsstater. Snart har Sverige varit EU-medlem i 30 år och stödet hos befolkningen är starkt. Enligt siffror från Som institutet är 6 av 10 svenskar positiva till EU medlemskapet. Endast var tionde är emot.
EU tar grepp om digitaliseringen
EU påverkar på många sätt, inte minst tillvaron på nätet. Vi är mitt i EU’s digitala decennium vilket innebär att just nu är internet och digitalisering ett av EU’s huvudfokus. Under policyprogrammet "Digital Decade" eller "EU:s digitala decennium" har unionen samlat flera initiativ som omfattar bland annat en digital omställning av näringslivet och offentlig service. Men det digitala decenniet omfattar också att se till att befolkningen har grundläggande digitala färdigheter, samt en säker och hållbar digital infrastruktur fram till år 2030.
Nya digitala lagar
I samband med satsningen på ett digitalt decennium har man också klubbat igenom ett antal stora lagpaket med fokus på olika delar av den digitala tillvaron.
GDPR från 2016 som reglerar personuppgifter känner de flesta till nu mer. Men i år har det även kommit förordningar för digitala tjänster (DSA) och digitala marknader (DMA). Dessa riktar sig till de största aktörerna på nätet. Bolag som Meta och X (tidigare Twitter) får högre krav på sig att motverka trakasserier och bedrägerier. Samtidigt blir det tuffare regler för hur teknikjättar som Apple och Google får prioritera sina egna tjänster på plattformarna de styr över.
Även om de flesta känner till GDPR vid det här laget så har många dålig kunskap i vad det innebär i praktiken. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten känner nio av tio svenskar till att deras internetvanor samlas in och kan säljas till tredje part, vilket gör att många svenskar oroar sig över att dessa kan hamna hos kriminella. Över lag känner dock de flesta till att GDPR ger privatpersoner rättighet att skydda sina personuppgifter. Bäst koll har högutbildade mellan 30-49 år i storstad. Men kännedomen om exakt vilka rättigheter lagen regler känner få till. Till exempel att man har rätt att be ett företag eller organisation att radera eller rätta uppgifter utan dröjsmål.
AI-förordningen
I takt med den eskalerade utvecklingen och användningen av AI har EU även tagit fram den nya AI-akten, som är den första heltäckande rättsliga ramen för AI i hela världen. Kort så fokuserar den på säker användning av AI inom EU. Lagen fastställer principer för etiskt och ansvarsfull användning av AI och inför strikta regler för övervakning av missbruk. Du kan läsa mer om AI-akten här.
Tillgänglighetsdirektivet
Sist men inte minst en lag som kommer att träda i kraft 28 juni 2025 är det s k Tillgänglighetsdirektivet. Det påverkar alla företag och organisationer som tillhandahåller tjänster inom:
elektroniska kommunikationstjänster för konsumenter
e-handelstjänster
banktjänster
e-böcker
audiovisuella medietjänster
vissa passagerartransporttjänster.
Förslaget ska röja undan hinder på den inre marknaden och öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning.
Här kan du läsa mer om de nya EU reglerna och lagarna. Och vill du veta mer om hur t.ex. Tillgänglighetsdirektivet påverkar ditt företag kontakta gärna oss på Likehouse.
Källor: Internetstiftelsen, Integritetsskyddsmyndigheten samt EU kommissionen.
Bilden är AI-genererad.
Comments