Uttrycket ”woke” fick spridning med Black Lives Matters-rörelsen och innebär att man uppvisar medvetenhet i frågor som jämlikhet och social rättvisa. Nu tar även många varumärken ställning för t ex HBTQ, feminism och mot rasism. Det kan vara vågat då det ofta väcker många kritiska röster som talar om att bojkotta "woke-företagen". Är det då riskabelt att som varumärke vara "woke"?
En mycket intressant frågeställning som man vid första anblicken frestas att svara ja på. Men det stämmer inte. Som krönikören Kristofer Ahlström skriver i DN så kan ”woke” vara det bästa affärsbeslut ett företag kan ta. Hur är det möjligt? Konsumenternas makt då? Ger det inte resultat om en mängd konsumenter bojkottar ett varumärke?
Kristofer tar som exempel ölmärket Bud Light som befinner sig i kikarsiktet för skjutglada konservativa sedan bryggeriet samarbetat med en transsexuell influencer, Dylan Mulvaney. Detta retade gallfeber på många konservativa i USA. En av dessa, rockaren Kid Rock, lade upp ett klipp på sociala medier där han med maskingevär skjuter sönder två av fyra inköpta flak Budweiser Light. Sedan ger Rock, 52 år gammal och klädd i bakvänd keps, kameran fingret och uttalar svordomar mot ölmärket och dess reklamansikte transpersonen Dylan Mulvaney. Detta klipp fick en enorm spridning och det publicerades ett påstående på Twitter att Budweisers aktievärde hade sjunkit med 80 %. Vilket var helt fel. Snarare har kampanjen ökat företagets vinst. Läs mer här och se kampanjen.
Tidningen Rolling Stone gjorde nyligen en analys av Disney, Kellogg’s, Carhartt mfl – företag som högerns hatkampanjer försökt sänka. Det visar sig att det varit lönsamt att göra kampanjer för jämställdhet, klimat och hbtq representation. Och när Nike lanserade sin reklam med den svarte NFL-spelaren Colin Kaepernick 2018 brände upprörda människor sina Nikeskor och uppmanade till bojkott – men företagets aktievärde ökade med 5%, vilket motsvarar 60 miljarder kronor.
I en annan analys utförd av SP Global på över 2000 varumärken, syntes ett tydligt samband: i två tredjedelar av alla granskade fall, ledde politiskt korrekta budskap dvs inkluderande, till finansiell framgång. Bara i 10% av fallen skedde det motsatta.
Färskaste exemplet på detta är nya ”Super Mario Bros”-filmen. Den sågades av konservativa korsriddare som alltför feministisk, men slog rekord som den animerade film som dragit in mest pengar globalt på en öppningshelg.
Vad har vi lärt av detta?
Först och främst: de som skriker högst är inte alltid de som representerar massan. Ofta är det konservativa och rasistiska röster som använder "woke" som skällsord.
Att räckvidd och synlighet räknas – syns du så finns du. Ett sätt att ta reda på om du syns är att analysera din "Share of search" (läs mer om detta i vår artikel här). Söks du så finns du.
Låt dig inte skrämmas av en liten skränande grupp om resultaten visar motsatsen. Inkludera mera!
(Övriga källor som refereras till i DN-artikeln:
コメント